Omvärldsbevakning Mars 2026
Mars har varit en månad som varit svår att skaka av sig. Från berättelser om utsatthet och våld till röster som vägrar tystna och människor som gör skillnad. Som vanligt delar jag sådant som fångat mitt intresse och som kan vara relevant för oss som arbetar med unga.
Banats
Ortenbrudar, guzzar, banats.
Banats är berättelsen om att växa upp med ansvar som aldrig pausas. Om att förväntas vara stark, lojal och duktig – ofta på bekostnad av sig själv. Om att navigera mellan krav och förväntningar från omvärlden samtidigt som man blir osynliggjord.
I utställningen Banats på Blå Stället tar tjejerna plats med stolthet. De kliver ut från skuggorna och talar på egna villkor. De vägrar reduceras till roller, stereotyper eller tystnad – och det är dags för omvärlden att erkänna den styrka de besitter.
Det här är en konstutställning om motstånd, systerskap och kraft. Om att synas, höras och äga sin egen berättelse.
Nabila Abdul Fattah är konstnär, författare och arbetar som fritidsledare i Hammarkullen.
Pedofiler på nätet
P3 Krims avsnitt om 11-åriga Alice är tungt men nödvändigt att lyssna på. Hon får kontakt med en äldre kille på nätet, börjar chatta och blir kär – men plötsligt vänder det när han vill att hon klär av sig framför webbkameran.
Det här är den andra delen i P3 Krims serie om sexuella övergrepp mot barn över nätet. Medverkar gör även Helene Pantzar från ISÖB, polisens avdelning för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn.
Relevant för oss alla som arbetar med unga och deras föräldrar.
Louis Theroux: Inside the Manosphere
I denna dokumentär utforskar Louis Theroux den så kallade "manosfären" – en online-subkultur där män samlas kring idéer om maskulinitet, kvinnosyn och samhällsroller. Han möter influencers, pick-up artists och självhjälpsguruer som sprider budskap om alfamansideal, kvinnors underordning och att feminismen har gått för långt.
Theroux går bortom rubriker och memes och visar hur dessa communityn lockar unga män som känner sig förlorade, övergivna eller hotade. Han synliggör också hur innehållet snabbt kan glida från självförbättring till kvinnohat, konspirationsteorier och i vissa fall extremism.
Personligen reagerade jag starkt på mötet med influencern Justin Waller och två av hans följare. De berättar hur både han och subkulturen hjälpt dem genom svåra livssituationer, som hemlöshet och att ett syskon avlidit i suicid. Samtidigt förnekar de existensen av psykisk ohälsa – något som väckte stor oro hos mig.
Det ökade kvinnohatet, liksom hur unga positionerar sig i frågor om jämställdhet, syns både i forskning och i vår vardag. Även den så kallade “get rich”-mentaliteten, där influencers säljer kurser, medlemskap och strategier för snabba pengar – ibland genom gränsfall till pyramidspel – är en del av detta landskap. Det här är något vi behöver vara medvetna om.
Dokumentären är viktig för alla som arbetar med unga. Den visar hur algoritmer och influencers formar världsbilder – och varför vi behöver förstå det digitala sammanhanget för att kunna möta unga i deras verklighet.
Ett samtal om tro – i häktet
Ett samtal om livet i häkte – om skuld, förlåtelse och prästens tystnadsplikt.
Varje vecka besöker prästen Jonas Agestam häktet och pratar med de intagna i cellerna där friheten är pausad. I detta program möter programledaren Lina Hedmark också Charbel Gabro, vars liv var kaos präglat av spelmissbruk och självförakt på väg in i kriminalitet – tills han hittade tron över en natt.
Ett samtal om skuld, förändring, förlåtelse och andra chanser.
"Mitt liv var i spillror. Jag stod vid brons kant och tänkte hoppa men jag fick en andra chans – och den finns för alla människor."
Årets fotograf och årets bild – Alexander Mahmoud
Dagens Nyheters fotograf Alexander Mahmoud vann både Årets bild och Årets fotograf.
Årets bild kan diskuteras och reflekteras kring länge: en kvinna i solhatt sitter i en vit plaststol med ryggen mot kameran, blickandes mot en rökpelare i horisonten. Tre kilometer framför henne ligger norra Gaza.
En bild värd att stanna upp vid.
Barn- och tonårsutvisningar och SOU 2026:21
Det har varit svårt att missa utvisningarna av barn och tonåringar i Sverige. Vissa av oss har behövt säga hejdå till våra egna barn och ungdomar. Detta är fruktansvärt.
SOU 2026:21 belyser frågan och dess konsekvenser – men utredningen är också ett tecken på en vidare utveckling kring utvisningar och hur regeringen vill hantera den kriminella miljön. Läs och reflektera.
Ari kan bli årets eldsjäl
Ari Amin är nominerad till Årets eldsjäl för sitt arbete med att skapa bättre förutsättningar för barn och unga i Hammarkullen. Han är ordförande i Hammarkullen BK och har som hjärtefråga att alla barn ska ha samma förutsättningar – oavsett var de bor.
För nio år sedan förlorade Ari sin bror, som sköts till döds vid skolan där han arbetade. Brodern brann särskilt för att ge tjejer samma förutsättningar till idrott som killar. Det är en uppgift som Ari tagit med sig in i arbetet med basketklubben.
En viktig påminnelse om vad en eldsjäl kan åstadkomma.
Boktips
Springis
Susanne Hydén, Younes El Rharbaoui
Häromveckan fick jag ett meddelande i inkorgen från Younes som tipsade om sin nya bok Springis, första delen i serien Livet i Orten. Han skickade med en förhandsläsning – vilket jag som älskar läsglädje uppskattade enormt.
Springis är en spänningsroman för högstadiet och en nervkittlande, brutalt nära berättelse om hur rekrytering faktiskt går till. När gemenskap kan bli en fälla. Och hur snabbt ett enda ja kan förändra allt.
En viktig bok för unga – och för oss som arbetar med dem.
Fallet Mohamed – P1 Kaliber
P1 Kaliber släppte ett avsnitt om fallet Mohamed som gjorde mig genuint ledsen och fick mig att ifrågasätta både svenska poliskåren och hur vi kunde komma hit.
14-årige Mohamed försvann. P4 Jönköping kunde avslöja att polisen inte tog mammans oro på allvar. Han hittades senare mördad. Granskningen är nu nominerad till grävpriset Årets guldspade.
OBS! Varning för våldsamma beskrivningar i programmet.
Hoppas att den här omvärldsbevakningen ger inspiration, nya perspektiv och kanske några idéer att ta med in i arbetet.
Fridens liljor,
Annika
Omvärldsbevakning Januari 2026
Det här inlägget är grundat i mitt månatliga nyhetsbrev om omvärldsbevakning, som jag delar med mina kollegor inom fritidsledaryrket. Tankar, tips och reflektioner som kan vara relevanta för alla som arbetar med och för unga.
Nytt år, nya möjligheter – och dessutom ett valår.
Det här året har redan hunnit bjuda på en rejäl berg-och-dalbana i omvärlden: Grönland, gängkriminalitet, krig, politiska skandaler, OS, Epstein och mycket mer har präglat nyhetsflödet.
I ett sådant läge blir det extra viktigt att stanna upp, vara källkritisk och försöka förstå vad som faktiskt händer runt omkring oss. Därför har jag samlat sådant som har fångat mitt intresse och som jag tror kan vara relevant även för oss – både för att ge perspektiv och för att hålla oss lite bättre uppdaterade.
ÖUV Norrby - nya ytor, nya samtal
På ÖUV Norrby har vi gjort om delar av lokalen för att skapa en trevligare och tryggare atmosfär – och för att komma bort från den där ”sjukhuskänslan”.
Det senaste tillskottet i omvandlingen är en ny tavelvägg, med en tydlig röd tråd kopplad till temat demokrati. Den är fortfarande under uppbyggnad och kommer att kompletteras med fler verk framöver.
Syftet är dels att demokrati är en självklar del av vår yrkesroll, men också att skapa naturliga ingångar till samtal om demokrati tillsammans med ungdomarna. Det känns extra viktigt i den tid vi lever i – då vi aldrig kan ta demokratin för given.
Aktivklubb Sverige
Ni kanske minns Expos granskning av migrationsminister Johan Forsells sons koppling till den högerextrema miljön kring ”Aktivklubb”. Nu har Aftonbladet avslöjat hur Aktivklubb Sverige försökt rekrytera en av tidningens reportrar.
Det här är en utveckling som är viktig att följa. Den säger något om hur dessa miljöer försöker växa, normaliseras och hitta nya vägar att nå människor – vilket gör det extra relevant för oss att vara uppmärksamma och källkritiska.
Boktips
Här kommer några boktips som känns särskilt relevanta i relation till både samtiden och det som händer i våra verksamheter just nu. Båda finns att låna på biblioteket – och den förstnämnda finns även som ljudbok.
Roten till det onda
Ingmar Karlsson
Ger historiska och ideologiska perspektiv på extremism, våldsbejakande idéer och konflikterna i Mellanöstern. Hjälper till att sätta dagens händelser i ett större sammanhang och förstå de krafter som påverkar både samhälle och individer.
Svart historia
Amat Levin
En genomgång av hur rasism, kolonialism och maktstrukturer har format världen – och fortfarande gör det. Ger viktiga perspektiv för samtal med ungdomar om identitet, historia och samhälle. Extra relevant under Black History Month.
Hoppas att den här omvärldsbevakningen ger inspiration, nya perspektiv och kanske några idéer att ta med in i arbetet.
Fridens liljor,
Annika
Beograd – winter trip
Den här texten skrevs vintern 2020, strax innan världen förändrades. Jag publicerar den här igen eftersom den säger mycket om hur jag reser, hur jag ser på städer – och varför kultur alltid varit mitt sätt att förstå världen.
Om dimma, konst och att resa genom lager av historia
I slutet av november reste jag tillbaka till Belgrad. Det var inte första gången – men den här gången lovade jag mig själv något: att se staden genom konsten.
Jag lämnade ett regnigt, mörkt Göteborg och landade i en dimmig natt i Belgrad. Dagen efter möttes jag av sol. Den där typen av sol som inte värmer så mycket, men som får allt att kännas möjligt.
En stad som bär sina berättelser
Belgrad är en stad som inte försöker vara lätt. Den bär sina lager öppet – krig, socialism, kapitalism, motstånd, vardag. Det finns något djupt rörande i det. Som om staden själv är ett arkiv.
Min första tur gick till Moderna Museets Salong, där jag såg Nemi govor (Silent Talk) av Lana Vasiljević. En utställning som på ett lågmält men kraftfullt sätt arbetade med kropp, blick och tystnad. Sådan konst som inte ropar, men stannar kvar i kroppen efteråt.
Jag hittade fler utställningar via Facebooks “events near you” – märkligt nog en av de bästa kulturguiderna när man reser. Det blev fotoutställningar, små kulturhus, promenader genom stadsdelar där själva vägen dit var mer upplevelse än målet.
Första advent i Belgrad
Första advent började med en morgonpromenad i solen, en burek i handen. En sån där stund där livet känns oförskämt bra.
Jag gick till St. Sava, världens största ortodoxa kyrka. Den är nästan overklig i sin skala. En påminnelse om hur människor i alla tider försökt ge form åt något större än sig själva.
Novi Sad – en stad att bli kär i
Några vänner övertalade mig att ta bussen till Novi Sad. ”Typ som Göteborg”, sa de.
Det regnade oavbrutet, men staden var ändå helt magisk. Fortet, floden, de små gatorna. Vi mötte en hund som vi kalladeSlobodan – alla gulliga hundar kallade vi serbiska gubbnamn: Dragan, Zoran, Goran. Ett slags intern humor som bara uppstår på resa.
Nya Belgrad, gamla strukturer
En dag spenderades i Novi Beograd, bland de stora bostadsblocken – Blok.
Brutal arkitektur, men full av liv. Det är något väldigt vackert i de där platserna som byggts för kollektiv, för vardag, för människor – inte för att imponera.
Jag fick höra historier om uppväxt, politik, minnen. Sådant som aldrig står på skyltar men som formar en stad mer än något annat.
Marina Abramović och gränserna för kroppen
På Moderna Museet såg jag The Cleaner – Marina Abramovićs stora samlingsutställning. Den var… överväldigande.
Särskilt starkt var performance-verket där två nakna kvinnor står i en dörröppning, och du måste passera mellan dem för att komma vidare. Kropp, sårbarhet, makt. Jag hade sett delar av den i Stockholm 2014, men här i Belgrad var det ännu starkare. Mer laddat.
Efteråt hittade jag vegansk ćevapi (ja, det finns!) och senare även rakija på tub. Dimman över staden var vacker – men också en påminnelse om Belgrads allvarliga luftproblem. Skönhet och sårbarhet i samma andetag.
Historia som känns i kroppen
Nationalmuseet var enormt – nästan som en käftsmäll. Så mycket historia, så mycket bild, så många lager av identitet.
Jag gick också till Museum of Yugoslavia och hälsade på Tito’s grav. Det var oväntat vackert och stilla där. Som en plats där tiden vilar.
En sista utställning på 3. maj såg jag utställningen The Nineties – A Glossary of Migration.
Otroligt stark. Migration, krig, rörelse, minne. Allt presenterat i en form som kändes både intellektuell och kroppslig.
Det var precis så jag ville avsluta resan: i samtalet mellan konst och verklighet.
Belgrad är inte en stad som vill behaga. Den vill bli förstådd. Och kanske är det just därför den stannar kvar så länge.
Kulturens roll i samhället
It All Begins Here
Efter ett panelsamtal på Blå Stället i Angered 2019 skrev jag ner mina tankar om kulturens roll i samhället. Jag vill dela den igen – för den visar varför kultur inte bara är underhållning, utan en grundpelare i hur vi bygger ett inkluderande samhälle.
Häromkvällen tog jag spårvagnen till Blå Stället, Angereds kulturhus, som i år firar 40 år – det äldsta kulturhuset i Göteborgs förorter. Just denna kväll arrangerades ett panelprat om kulturens roll i samhället, med kloka gäster från Stockholm och Malmö, samt kulturhusets personal och publik som kunde delta i diskussionen. Resultatet blev en både intressant och viktig diskussion som jag tycker borde lyftas mer, särskilt i dagens samhälle.
Vem äger kulturen?
Frågorna som dök upp var många: Vem tillhör kulturen? Är staten eller kommunen den som styr över kulturen? Bör föreningslivet ta större ansvar? Vad händer med kulturen när budgetnedskärningar träder i kraft?
Det var framför allt två frågor som tände en lampa för mig: hur kommunen styr och vem som egentligen får tillgång till kulturen. Tidigare har jag arbetat ideellt, och ofta var det just kommunen som satte stopp – trots att vi hade samma mål: att skapa en trygg plats för unga. Hur kan man ha samma mål men ändå hindra initiativ som gynnar samhället? Det är något jag fortfarande funderar över.
Kultur för alla, inte bara för eliten
Jag tror starkt på att kulturen ska vara tillgänglig för alla, oavsett bakgrund, ekonomi eller postnummer. Det är orimligt att kultur blir något exklusivt för en liten elit. När budgetnedskärningar träder i kraft är det ofta förorterna som drabbas först, och statliga museer som tidigare varit gratis börjar ta entréavgift. Plötsligt har inte alla samma tillgång – och det påverkar samhället.
Historia visar oss att kulturen alltid är utsatt när fel makthavare styr, och ofta drabbas de som redan har minst. Vi lär oss inte alltid av det förflutna, men vi kan agera nu.
Kultur är vardag och kunskap
Alla påverkas av kultur på ett eller annat sätt. Utan kultur skulle samhället vara grått och trist. Kultur ger kunskap, inspiration och gemenskap. Ett besök på ett museum kan ge en elev en helt annan förståelse än en lektion i klassrummet.
Vi måste föra kulturen utanför stadskärnorna, till förorterna, bevara det som finns och bygga på mer. Kultur ska inte begränsas – den ska växa och nå alla i samhället.
Må kulturen leva och bli starkare än någonsin. För kulturen är det viktigaste vi har.
Analogt – Vårvärderstorget, Biskopsgården, april 2019