Omvärldsbevakning Maj 2026
Maj har varit en månad där ungdomskultur, ledarskap och demokrati blandats på spännande sätt. Från KEKS Konferensen där ungas psykiska hälsa var ett genomgående tema över hela Europa, till lokala eldsjälar som Safa som visar vad mod och handling kan åstadkomma. Samtidigt speglar ungdomar något viktigt genom sin nostalgia – både för 2010-talets internet och för svenska traditioner i ny form. Det säger något om vilken tid vi lever i och vilka frågor vi behöver diskutera tillsammans.
KEKS Konferensen 2026 – Ungdomsverksamhet i Europa
Vårens höjdpunkt: tre inspirerande dagar på KEKS Konferens 2026, fyllda med kunskap, nya perspektiv och meningsfulla möten inom ungdomsarbete från hela Europa.
Frågan som ställdes var central: Hur arbetar andra europeiska länder med öppen ungdomsverksamhet och vilka metoder kan vi inspireras av?
Att få ta del av erfarenheter och idéer från bland annat Ukraina, Slovenien och Skottland har varit både inspirerande och lärorikt. Men det som verkligen stack ut var något alla länder gemensamt lyfte: ungas psykiska hälsa.
Oavsett vilket land eller vilken kontext vi talad om, var psykisk ohälsa, ångest och trauma ett återkommande tema. Det säger något viktigt om vilken tid vi lever i – och om vilka utmaningar unga möter världen över.
En annan höjdpunkt var föreläsningen med Stiftelsen Expo om arbete mot rasism, antisemitism och odemokratiska idéer i ungdomsverksamheter. En viktig påminnelse om att vårt ansvar som fritidsledare sträcker sig långt bortom fritidsaktiviteter – vi bär också ansvar för demokrati och inkludering.
Ikram Abdulkadir – från Instagram till Moderna Museet
Ikram Abdulkadir gick från att publicera bilder på Instagram till att ställa ut på Moderna Museet Malmö. Hennes arbete kretsar kring vänskap, systerskap och erfarenheten av att vara svart muslimsk kvinna i Sverige.
Det är en jättefin berättelse – men också en viktig en. Den visar något centralt om vår tid:
Ungas kreativa uttryck tas på allvar. Konstnärer växer inte längre bara upp inom traditionella institutioner. De börjar där ungdomar är – på sociala medier.
Sociala medier fungerar som kulturarena. Instagram är inte längre bara en plattform för selfies och mode – det är ett verkligt rum för konstnärer, experimentering och samhällskritik.
Representation inom kulturlivet diskuteras och förändras. Att se Ikram Abdulkadirs berättelse på Moderna Museet betyder något. Det säger att hennes röst, hennes erfarenhet, hennes konst – det värderas och anammas.
En påminnelse om att ungdomskultur inte är något mindre än etablerad kultur. Det är bara början.
Safa från Hammarkullen får Kompassrosen – ung ledare gör skillnad
Safa Al-Amirtaha, 21 år från Angered, är en av fyra unga ledare som 2026 tilldelades Kompassrosen från Konung Carl XVI Gustaf – en utmärkelse för mod, omtanke och handlingskraft.
För sex år sedan, när hon var bara 15, startade Safa Offentlig i Förorten eftersom hon tröttnade på tillfälliga satsningar i området. Hon ville skapa något långsiktigt för barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden.
I dag leder hon verksamheten vidare och skapar mötesplatser genom fotbollsturneringar, kulturarrangemang och andra evenemang – där ungdomar får ta ansvar, leda team och fatta beslut. Hennes ledarskap har gjort att hundratals unga fått testa, misslyckas och växa i roller där de själva blir förebilder för nästa generation.
"Jag vill att mitt ledarskap ska inspirera unga i min omgivning att våga ta plats, testa idéer och tro på sin egen kapacitet även när det känns svårt," säger Safa.
Det är en påminnelse om att ung ledning, tro och handling – kan förändra ett helt område. Och att det inte kräver stora resurser, bara mod och omtanke.
Konservativ mediemogul skapar debatt i Frankrike
En konservativ mediemogul skapar debatt i Frankrike – och aktualiserar en fråga som är mycket mer än fransk politik.
Vem äger berättelsen?
Diskussionen om medieägande i Frankrike handlar egentligen om demokrati, informationspåverkan och vilka röster unga möter i offentligheten. Det är en fråga om makt – och om hur makt formas genom det vi läser, hör och ser.
För oss som arbetar med unga blir detta en mediekunskapsfråga. Ungdomar växer upp i en värld där ett fåtal personer styr vilka nyheter som sprids, hur de presenteras och vilka perspektiv som lyfts eller tystas ned. Kunna läsa denna dynamik – att förstå vems intressen som ligger bakom vilken nyhet – är en grundläggande demokratisk färdighet.
Frankrikes debatt är en påminnelse om att medieägande inte är en teknisk fråga. Det är en fråga om makt, inflytande och framtiden för ett fritt samhälle.
Princesstårta glass – nostalgi som trend
Det låter banalt, men ungdomskultur handlar också om konsumtion, humor och nostalgia.
Princesstårta glass är bara ett exempel – en liten sak som säger något stort om hur svenska traditioner ompaketeras för nya generationer. Y2K-mode kom tillbaka. Vintage blev trend. Och nu får klassiska maträtter nytt liv i glassform.
Vad säger princesstårta-glassen om nostalgia och svensk identitet?
Det säger något om hur ungdomar konsumerar – de söker efter autenticitet, men genom ett filter av ironi och humor. De älskar det gamla, men presenterat på ett nytt sätt. Det är en balans mellan respekt för det förflutna och ett eget, modernt uttryck.
Nostalgia är inte bara känslor – det är också en marknad. Ungdomar köper tillbaka sina föräldrars ungdom i en ny förpackning. Och kanske säger det något om vår tid: vi är osäkra på framtiden, så vi söker trygghet i det vi redan känner.
2010-talsnostalgi blev en tydlig trend
Under våren blev en ännu tydligare trend synlig: nostalgin för 2010-talet. På TikTok och andra plattformar spreds innehåll som romantiserade musik, mode och internetkultur från cirka 2010–2016. Äldre memes återanvändes. Tidigt Instagram-mode inspirerade nya trender. Musik från mitten av 2010-talet fick nytt liv.
Jag minns själv när man loggade in och ut på internet, när fritiden spenderades på främst Tumblr. En helt annan tid.
Men denna nostalgi säger något djupare: Vad längtar unga efter när de söker sig tillbaka till 2010-talets internet?
Möjligtvis ett enklare internet. Ett internet före algoritmer tog helt över, före influencerkulturen blev mainstream. Ungdomar idag möter ett internet fullt av påverkan, sponsored content och konstgjord personligheter. Kanske är 2010-talsnostalgin kan vara ett sätt att söka en autenticitet som känns försvunnen – en längtan efter en tid då internet inte var så personligt dominerat av makt och pengar.
Hoppas att den här omvärldsbevakningen ger inspiration, nya perspektiv och kanske några idéer att ta med in i arbetet.
Fridens liljor,
Annika
